Timo Santala Helsingfors nya matstrateg

Timo Santala tar i början av november över ansvaret som projektchef för Helsingfors stads matkulturstrategi. Santala är känd som mannen bakom Restaurangdagen, som verksamhetsledare för We Love Helsinki och som organisatör av olika samhälleliga evenemang. Dessutom är han känd som mat-, vin- och reseskribent samt –fotograf, samt som en passionerad matmänniska. Santalas uppgift är att sparra, inspirera och hjälpa Helsingfors stads ämbetsverk att uppnå de strategiska målen, samt att utveckla matkulturen i Helsingfors.

Du är en aktiv debattör som gärna tar ställning till saker. Hur känns det att börja jobba i en organisation som Helsingfors stad?

Väldigt intressant och inspirerande. Det är en fin möjlighet att få utveckla Helsingfors tillsammans med invånarna, med staden och med hela mat – communityn.

Jag tror på tesen att staden är vår och att vi är staden. Vi bär alla ansvar för näromgivningen. Tillsammans. Viljan att delta och påverka till en gemensam stad föds genom förtroende och genom känslan att det är möjligt och önskvärt.

Det är viktigt att staden som organisation kan bygga upp en omgivning och ett attitydklimat där det är lätt och motiverande att göra saker tillsammans. Det finns mycket kreativitet, potential och iver i Helsingfors och det är viktigt att man låter dem blomstra. Att staden inte bara är vardag, utan att man kan möjliggöra invånarnas drömmar.

Därför har det varit väldigt motiverande att se hur staden öppnat sig och gett plats för människors idéer och verksamheter. Stadens tjänstemän jobbar också nuförtiden modigare och mera fördomsfritt.

Färdigt blir det aldrig och perfektionism lönar det sig inte ens att försöka uppnå. Men framåt kan man alltid gå, och ifall vi alla drar vårt strå till stacken för staden blir det säkert ännu bättre.

Ett aktivt medborgarsamhälle byggs upp runt en öppen diskussion. Och det är fint att det inom staden jobbar människor som Tommi Laitio, Stuba Nikula och förstås Pekka Sauri, som alla tre har både insikt och kurage och som dessutom är redo att vidareutveckla diskussionen.

Jag hoppas att jag med min egen person och arbetsinput kan vara med och utveckla Helsingfors till en ännu tuffare stad. Tillsammans får man alltid mera till stand.

hki_paiva13_053_Lauri_Rotko_3335

Till Helsingfors stads matkulturstrategi hör bland annat att liva upp torg- och saluhallsverksamheten, att utöka stadsodlandet och lyfta fram närodlad mat samt att bygga upp ett program med ekologisk mat för barn. Vilka saker inom strategin ligger särskilt nära ditt hjärta?

Alla. Det är helt omöjligt att välja en eller två. Enligt min åsikt siktar hela strategin på att Helsingfors ska bli en bättre och mer fungerande matstad för oss stadsbor. De här är våra klara mål som har betydelse för oss alla.

Staden är en stor aktör och har således möjlighet att visa riktningen genom att stödja hållbar utveckling och produktion av närodlad mat, samt att börja äta mera ekologiskt och rättvisemärkt mat i ämbetsverk, skolor och daghem. De etiska och ekologiska valen är speciellt viktiga för barn och unga eftersom man skapar en grund för framtida vanor och matkultur. Om Helsingfors visar gott exempel som en stad som uppskattar mat kommer det att synas och höras, och i framtiden kommer de här sakerna att vara självklarheter.

När jag reser till en ny stad vill jag alltid först besöka en lokal saluhall eller ett torg, för de är alltid fulla av liv och rörelse. Genom mat närmar man sig alltid lättast en ny kultur, och runt matbordet är det lätt och naturligt att stifta bekantskap med nya människor.

Här hemma gör jag regelbundet uppköp i Hagnäs saluhall, jag älskar atmosfären och det högklassiga utbudet. Oftast brukar jag gå därifrån med en gäddfilé, lite broilerbröst och ostar i väskan.

Också i Helsingfors kan torgen och saluhallarna – och nuförtiden också Slakthuset – vara en social mötesplats för invånarna, en plats där maten förenar människorna. En av mina största drömmar är just att torgen och saluhallarna ska sjuda av liv och vara fullsatta av människor.

Mycket har man redan gjort för det här: Förutom de gamla försäljarna och företagarna som hållit på i åratal, finns det många försäljningsstånd som vem som helst kan utnyttja för en dag. I Sandvikens saluhall kan man hyra en lokal för pop up-butiker och på Slakthuset finns en grill som är öppen för alla och där kan man ordna evenemang. Ändå finns det en hel del oanvänd potential och en massa nya möjligheter på torgen, i saluhallarna och i Slakthuset. Jag tycker det är väldigt inspirerande att få vara med och utveckla dem så att de blir en central punkt i helsingforsarnas liv.

Restaurant_Day_Finland_Helsinki_August_2012_Nippon_BBQ_vs_Pita_Pockets_Photo_Timo_Santala_2

Utvecklandet av matkulturen är förstås en mångfacetterad sak, men om du fick önska en konkret dröm, vad skulle det vara?

Gatumaten ligger förstås nära mitt hjärta. Gatumatsutbudet har blivit mycket bättre under de senaste åren tack vare nya företagare och evenemang som bland annat Restaurangdagen och Streat Helsinki. På stan ser man bilar som säljer mat och kaffecyklar och matstånden på olika evenemang är ambitiösare än någonsin. Och stjärnkockarna har också börjat satsa på gatumat.

En av de mest inspirerande modellerna i världen är gatumatscentren i Singapore där det finns tiotals, eller till och med hundratals, gatumatsföretagare samlade under samma tak. Faciliteterna fungerar och hyrorna är låga. För kunden är de här ställena gastronomiska oaser med ett digert utbud. Man kan välja och vraka bland utbudet och köpa flera olika sorters rätter. För företagarna innebär det här synergieffekter när hela staden dras till centren vid lunchtid för att äta. Samtidigt hålls verksamheten under kontroll.

När man är på sådana ställen börjar man alltid fantisera att de skulle finnas också i Helsingfors. Om jag i mitt arbete lyckas med att ens en del av matutbudet som finns på Restaurangdagen vore vardag för helsingforsarna, ja, då har vi kommit ett steg närmare min drömstad.

Teurastamo1_3795

Mat är en av de mest konkreta sakerna som ökar välmående och matkultur är av väldigt stor betydelse i invånarnas vardag och under festligheter. Har utvecklandet av matkulturen någon djupare betydelse för Helsingfors?

Absolut. Matkulturen har en enorm betydelse för en stads självkänsla, rykte och lockbarhet. En levande och intressant matkultur är som en magnet som, förutom att den lockar turister och nya invånare, också får unga proffs att stanna kvar. För dem är en bra matstad en intressant stad.

I Helsingfors är det en bra drive på just nu visavi mat, utvecklingen är gynnsam. Vi har en hel del kreativa och ambitiösa aktörer som gör ett toppen jobb för matkulturen. Här händer hela tiden och under ytan bubblar en massa nya idéer.

Vi står i början av många fina utvecklingsstigar och genom att spinna vidare på dem blir Helsingfors säkert en ännu förträffligare matstad. Därför är det fint att maten har en så central roll i stadens strategi, och att man satsar på att förbättra matkulturen.

I fortsättningen kommer vi säkert att se mera stadsodlingar, takträdgårdar, parker med ätbara växter, matcirklar och samproduktion. Precis som intressanta och högklassiga restauranger, Michelinstjärnor, stjärnkockar, nya matvaror och modiga företagare. Tror inte att matens betydelse vid evenemang kommer att minska, liksom inte heller de specifika matjippon. Inte att förglömma passionen, kärleken och samhörigheten som har att göra med mat.

Det lönar sig att satsa på de här sakerna nu eftersom Helsingfors för tillfället väcker ett stort intresse och mycket förtjusning ute i världen. Vi har en fin chans att bli en av Europas mest intressanta och lockande matstäder.

Redan nu är Helsingfors en unik, intressant och på ett positivt sätt annorlunda matstad, som det är lätt att vara stolt över. Jag är väldigt glad över att tillsammans med en massa olika människor få jobba för främjandet av Helsingfors matkultur. Tillsammans för vi det vidare.

Visit_Helsinki_ruokakuva_1